fredag 8 mars 2013

Den första förnedringen...

Nu vet jag att det som jag då inte begrep var våld, började redan efter första gången vi älskat..

Vi låg i soffan och myste och han tittade med sina vackra bruna ögon in i mina och smekte mig och jag var absolut lyckligast på jorden..

Det hade gått sju år sen jag lämnade min dotters pappa som nästan misshandlade mig till döds. Jag fick då fly med ett litet sädbarn genom halva Sverige för att komma bort och skydda oss och stannade där hos mina föräldrar.

Nu låg jag där och hade vågat lita å en man igen..

Då kom det - det var första gången och jag blev alldeles stum minns jag..

Lollo..

Lollo hade betytt allt..

Och det berättade han direkt när vi haft den finaste sex och närhet han nånsin upplevt, som han sa..

Han berättade om Lollo när vi låg där, när det skulle vara bara vi..

Redan där berövade han mig på det som skulle vara bara vi..

Varför bad jag honom inte gå..

Varför sa jag bara att det inte passar sig att prata om det nu - men han förstod inte utan fortsatte..

I fem år hade han kommit och gått i relationen med Lollo..

När hon till slut bestämde sig för att inte fortsätta hade hon skrivit det finaste brev han någonsin fått och som han fortfarande läste då och då - hon älskade honom och skulle aldrig glömma honom..

När vi sen var ute och körde någon dag senare fick han syn på Lollo och skrek rakt ut i bilen att "titta där är Lollo"..

Det hade gått nästan 30 år sen det tog slut med Lollo..

Däremellan hade han haft barnens mamma och fått två barn med henne. 25 år fick de tillsammans tills hon till slut lämnade honom.

Men det var inte bara Lollo..

När det tog slut med barnens mamma hade det enligt honom gått en löpeld bland vänner och kvinnor att han var ledig. Flera ringde och någon kom och hälsade på.

Jag kunde inte förstå det - framför mig stod en man som inte hade ett spår av utseende att ha varit bygdens Don Juan som jag genom åren fått veta att han varit. Men i det han berättade så förstod jag att det gått väldigt livligt till och att där aldrig funnits något ansvar för någonting. Bara komma och gå, komma och gå..

Det han njöt mest av att berätta var hur han kunde kliva in på vilken fest som helst och få med sig precis vem som helst som han tidigare gjort sult med och som var där med någon annan kille. Att de bara lämnade och följde med honom istället..

Jag kunde inte fatta att det var samma man..

Jag är själv rätt erfaren och har haft många män, han påminde inte om någon av dem som jag haft, hans framtoning var enbart mjuk, gubbig och oerfaren..

Allt började kretsa kring alla dessa kvinnor. De ringde och messade och han sa inte till dem att sluta. En tom ringde kl 23.00 en kväll och ville sälja en valp, som det hette..

Ingen förståelse för mig och hur jag mådde av det hela - bara han, han, han och åter han..

Jag darrade och kände mig värdelös och alldeles förlamad. Istället för att gå för gott började jag sträva ur totalt underläge och det var natrligtvis dit han ville ha mig för det stärkte sitt narcissistiska ego.

Det var där han varit en gång i tiden med alla dessa kvinnor och han ville dit igen..

Vi kunde inte ens gå på ett varuhus utan att jag fick veta efteråt om alla som tittat å honom och som ville ha honom.

När vi var å en bomässa i Göteborg och vi satt där och fikade gick jag på toaletten. När jag kom tillbaka fick jag veta att den snygga mörka kvinnan som satt bredvid velat ha honom, det hade hon visat med sina blickar när jag var borta..

Jag försökte skratta bort det och säga att han skulle sluta larva sig. Men då blev det bara värre..
Det gick till slut så långt att jag fick veta att många mammor där han hämtade sin son när han varit och lekt ville ha honom. En av dem var ofta nydschad och burkade komma fram och ställa sig i badrocken och flirta sa han..

Varför utsätter man sig för detta..

När jag sitter här och skriver så undrar jag om alla de gånger när jag gick ifrån honom för att sätta ner foten egentligen var iscensatta av honom för att det skulle ske en brytning, en del i hans spel för att få se mig vilja ha honom, sträva, böna och be och känna sig viktigast på jorden när han iskallt frös ut mig.
Han visste att jag skulle komma tillbaka och då fick narcissistegot en kick.

Så många gånger som han helt likgiltigt tittat på mig och svarat mig och inte rört mig, bara stänger mig ute som om jag är helt värdelös och sen skickar ett sms att han inte är itresserad längre..

Förra året hamnade jag på psyket..



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar